Dag 13

Min egen Vätternrundadag134-300x216
Idag var alltså dagen då årets upplaga av Vätternrundan gick av stapeln. Tusentals cyklister har kämpat de 30 milen runt Sveriges näst största sjö. För min egen del så påbörjade jag sista delen av min Sverigeresa då jag vid sjutiden i morse satte an söderut. Tidigt kändes det att det skulle bli en grym cykel dag. Gårdagens vila hade varit välbehövlig. Cykeln var några kilon lättare och vindriktningen helt Ok. Tidigt föddes också tanken. Ja, egentligen en helgalen tanke. Varför inte lägga till ytterligare en utmaning i dag133-300x216utmaningen så att säga. Ja, för att prata klarspråk, varför helt enkelt inte försöka ”göra en Vätternrunda” dvs cykla 30 mil i en etapp? Jag bestämde mig, nu skulle det maxas och kroppen skulle få visa vad den dög till. All in! Jag gick på för vad tygen höll. Mullsjö – Gnosjö – Värnamo. Sjukt bra cykling så långt. Vid Värnamo snurrade jag till det med orienteringen och fick fråga mig fram innan jag kom rätt. Motorvägarna (framförallt då E4) måste ju undvikas och tur var väl det, för satan vad fint det var på småvägarna utmed Lagan i höjd med Toftaholm. Där slog slumpen verkligen till igen dag135-300x216också när jag stötte på goda vännerna Mats och Annika Larsson. Riktigt överraskande och kul. Träffade även på en österrikare och ett par tyskar som jag fick en trevlig pratstund med. Sedan jobbade jag vidare. Lagan – Ljungby.Nu började klockan bli mycket och jag insåg att jag måste säkra boende, då tältet lämnades kvar i Skövde. Kollade GPS:en och började räkna. Osby bör bli 30 mil. Ringde Stadshotellet i Osby och bokade rum. Måste vara där före 22:00 sa dom. Nu fick det bära eller brista! I med en växel till. Liatorp – Älmhult och där! 21:45 rullade jag in i Osby efter 30 cyklade mil!