Det har nu förflutit ett och ett halvt år sedan jag cyklade genom Sverige. Jag tog mig ju då med egen kraft från Sveriges nordligaste punkt Treriksröset till Sveriges sydligaste punkt Smygehuk. Jag har sedan dess varit ute och berättat om min resa i olika sammanhang och en vanlig fråga som jag fått är ju hur jag kom på idén till detta. Jo, jag har alltid har fascinerats och inspirerats av äventyrare. Människor som på något sätt spränger sina egna gränser. Och jag har alltid tänkt att vi alla på något sätt har egna gränser att utmana och testa och jag tror dessutom att det är något som vi behöver göra ibland. Som barn testar vi gränser mest hela tiden, men ju äldre man blir desto lättare är det att man faller in i sin bekvämlighetszon. Och jag tror inte jag är ensam om att många gånger när man läst eller hört om äventyrare kunnat känna en längtan eller lust att krydda livet med ett eget äventyr. Det behöver ju inte handla om Mount Everest expeditioner, utan något som är mer anpassat till sina egna förutsättningar, men som lite grann utmanar ens egna gränser. Vi kan faktiskt alla skapa våra egna äventyr. Men oftast så stannar det vid tankar och jag tror att det oftast handlar om att äventyr tar tid. Både förberedelser och genomförande. Man tar kanske inte gärna flera semesterveckor från familjen för att göra sådan här egen sak. Men i samband med att jag den sista Maj slutade en anställning så fick jag en lucka och då såg jag min chans att göra något. Jag hade cyklat en hel del mountainbike de senaste åren så cykling låg ju nära till hands. Så jag började luska lite på äventyrsforum för att få idéer och då såg jag att det ganska vanligt med långfärdscykling nere i Europa. Men det var när jag kom att tänka på att jag ju faktiskt inte hade sett vårt eget fantastiska land ordentligt och i synnerhet inte de norra delarna, som tankarna uppstod . Att med egen kraft ta mig från Sveriges nordligast punkt Treriksröset till Sveriges sydligaste punkt Smygehuk skulle bli MITT eget äventyr.

Det blev ju också en upplevelse för livet och när resan var fullbordad efter 215 mil och en totaltid på 13 dagar och 23 timmar, kunde jag konstatera att mina gränser för vad jag trodde var möjligt både fysiskt och mentalt verkligen hade förflyttats. Det är så mycket jag har med mig från denna resan så det är svårt att förmedla allt. Men jag kan säga att den största insikten jag fått under resan är nog ändå hur mycket inställningen betyder. Med rätt inställning klarar man mycket mer än man tror.

Hela min dagbok och fler bilder finns upplagda på denna sidan under fliken ”Sverigeresan”. Kanske finns det någon som går i tankarna att göra något liknande. Ta då gärna kontakt med mig så kan jag kanske bidra och stötta med mina erfarenheter och kunskaper som jag har samlat på mig